Upplagd den 7 juli 2010 00:00
Det blev två riktigt lyckade träningsdagar på Karlskoga motorstadion under måndagen och tisdagen denna vecka. Det var mycket bantid och riktigt bra väder båda dagarna, och man fick köra så mycket man orkade.
Målsättningarna för dagarna var väldigt högt ställda, och kanske inte helt realistiska. Men man måste sikta lite högt ibland, och att sätta personbästa på banan med 2 sekunder kanske inte var helt omöjligt ändå eftersom det nästan gått på både Anderstorp och Linköping tidigare i år där jag putsat av mitt pers med 1.9 sekunder.
Hojen fungerade riktigt bra redan från början med inställningarna från Linköping, så jag behövde inte hålla på och skruva en massa utan bara koncentrera mig på körningen.
Det började bra med personbästa redan på första passet, om än bara med 1 tiondel, men det kändes riktigt bra. Och så höll det på i stort sett hela dagen. Sänkte personbästa med någon tiondel på nästan varje pass, och efter dag 1 så hade jag sänkt mig med 0,7 sekunder på däck som gått alldeles för mycket.
Dag två fortsatte jag på samma dåliga däck, och fortsatte att sänka mig på varje pass, och på första passet efter lunch så satte jag 1.08.4, vilket var pers med 1.6 sekunder. Nu hade jag kört på samma gamla däck i nästan två dagar, och sänkt mig ganska mycket, och trots detta så hade jag inte haft ett enda tillbud eller släpp under hela tiden, så det kändes verkligen inte som att jag körde fortare än jag brukar. Men jag var ju så sjukt sugen på att komma ner på 1.07-tider (vilket ändå är en respektabel varvtid på Karlskoga) så nu sattes det på ett helt nytt bakdäck på eftermiddagen. Framdäcket som var begagnat redan när jag började använda det, och sedan gått 4 kval och 2 race i Linköping och hela dagarna i Karlskoga fick duga ett tag till. Lyckades kapa en tiodel till på nästa pass och det kändes fortfarande helt odramatiskt. På sista passet skulle det laddas på ordentligt, och nu skulle första ”Sjuan” sitta. Men jag märkte direkt i inledningen på passet att det inte skulle gå. 2 hela dagars träning i gassande sol hade slitit på kroppen och jag kände hur jag fysiskt inte orkade ladda på mer än vad jag gjorde. Jag avbröt passet efter 8 varv och bestämde mig för att det var färdigkört.
Jag är ändå RIKTIGT nöjd med dom här två dagarna. Det har varit så sjukt roligt att åka motorcykel, och det har varit helt incidentfritt. Hojen går riktigt bra nu, och jag känner mig verkligen hemma på Hondan. Och personbästa med 1.7 sekunder är ju trots allt helt okej, trots att jag hade hoppats på att komma ner på dom där 1.07-tiderna.
Nu väntar lite tänkande kring hur vi ska göra med tävlingarna framöver. SM på Knutstorp hänger fortfarande i luften lite grann, och det senaste budet är att SVEMO försöker gå in och rädda tävlingen tillsammans med flera andra klubbar (bl.a Linköping och Anderstorp). Men det känns som att det snart måste komma något klart besked för att man ska hinna planera allt runt omkring. Under tiden försöker vi hitta en annan tävling i någon annan serie, att köra runt samma tidpunkt.
Just nu står det och väger mellan Norska Mästerskapen, Scandinavian Open, eller PRO Superbike med STCC. Alla tre går på Karlskoga motorstadion i slutet på juli eller början på augusti.
Det vore sjukt roligt att prova på ett race i PRO Superbike som går tillsammans med STCC. Farten och konkurrensen skiljer inte så mycket från den i Scandinavian Open, men det vore ju kul att prova på att tävla inför så mycket publik och vara med på ett arrangemang som direktsänds på TV. Kommer jag nu ner på 1.07-tider på Karlskoga så tillhör man ju inte bland dom långsammaste direkt heller, vilket kan kännas skönt att slippa göra bort sig på TV… He he he…
Men för att det ska bli ett race tillsammans med STCC så krävs det att vi lyckas lösa en del ekonomiska frågor eftersom det kostar mycket mer att köra ett race i den serien än i SM.
Men det får tiden utvisa. Just nu ska jag suga lite på den här karamellen och njuta av ett nytt pers på Karlskoga motorstadion…
Kategorier: Karlskoga, Test